epic fail

pgr. av datorhaveri har jag inte kunnat uppdatera bloggen med värsta bra texterna om nya avsnitt av allehanda serier. jag kan nämligen inte se dem! förhoppningsvis löser det sig snart.

så skriv inget till mig på typ skunk eller så om avsnitt som sänts efter fredagen den trettonde, vill inte bli spoilad!

Greys Anatomy s05e14

Men varför Shonda? Varför gör du på detta vis? VAFFÖ?
Sanningen är ju att de senaste två avsnitten av Greys var riktigt bra, man lutade sig tillbaka och kom ihåg varför Greys faktiskt låg högt upp på lipa/vara sentimental/vara bruuud-tvskalan. Och så det här avsnittet, ba vad hände? Varför tänkte Shonda att det var en bra idee att slänga in Addison? Liksom ok, skulle det vara en fanservice eller? Har hon inte lärt sig sen misstaget Denny? Jag som verkligen tyckte att Greys, med alla nya tillskott faktiskt började ta sig och så kommer det någonslags jävla crossover mellan private practice och greyan. Way to go att allienera nya tittare och få gamla tittare att stöna över meningslösa plotlines. istället för att göra ett töntigt avsnitt där absolut ingenting av relevans händer kanske Shonda hade kunnat koncentrera sig på att gräva lite i nyligen introducerade karaktärer som tex, lesbo-barnläkaren och adhd-hjärtspecialisten samt fundera över vad george egentligen sysslar med nuförtiden. Men nejdå, här ska det töntas loss med Addison, Gud och hjärnmaskar. herre min je.

Big Love s03e04

älskade när nicki puttade roman i trappan. älskade margene när hon dansar och har ångest. älskar bills morsa.

tycker mindre bra om: heather.

Battlestar Galactica s04e14

Håll i hatten vilket bra avsnitt! lipade nästan när Roslin höll sitt tal till onda vice presidenten!

Också vill jag säga att jag applåderar BSG som aldrig backar undan svåra ämnen; abort, religion, ras, dödsstraffet osv. Även om detta avsnitt slutade som det gjorde känner jag på mig att debatten kommer tas upp igen. BSG är bara ytterligare ett bevis på något jag vetat sen jag började titta på Star Trek som liten. Sci-fi, bör och ska ta upp viktiga politiska frågor och ständigt ifrågasätta våra fördomar. Det är faktiskt ganska konstigt att inte Star Trek har fått det erkännande det så väl förtjänar. Herregud, ok nån svart tant vägrar flytta på sig på bussen, men låt oss inte glömma att Star Trek var den absolut första teveserie som visade en svart kvinna som faktiskt hade makt! Dessutom, kvinnlig samt otroligt kapabel kapten och aidsvulcans som kräver likabehandling. I could go on forever!

Greys Anatomy s05e14

Torres, with the superpower of getting people fired from Greys!

Så jag antar att det är nedräkning tills käcka barnläkaren lämnar Greys. Alltså, om man hade startat en spin off med enbart de karaktärer som visat gayinterest skulle det kunna byggas en sitcom med Addison (lesbisk kyss!), Erica och Burke (asså han och George, de va fan inte platoniskt). Typ "two and a half woman", asså den här serien skriver ju sig själv!

eller asså, prove me wrong shonda, prove me wrong.

PS: är det nån maschochist som kollar på private practice, vad har hänt med addison? *e nyfiken*

Heroes s03e14

classtoise posted:
Claire, did you really need to whore yourself up to visit your biological grandmother?

Mah Pokeymans posted:
I traded $20 for a baby seemed fair at the time

Superabound posted:
Oh I get it, white guys get to be Senators and businessmen, but the Indian with a freakin PhD has to drive a cab for a living.

Superabound posted:
I was wondering if someone had a chart explaining all of this show's shifting loyalties but then i realized i could make one myself by randomly scribbling on a piece of paper.

Jingleheimer posted:
Hugs! Peter's greatest weakness.

Superabound posted:
Hey remember the New Orleans chick whose power was she could learn shit by having seen it before? Too bad Peter never absorbed THAT SHIT.

Raditts posted:
METAL GEAR CLAIRE

Raditts posted:
And this is where Lost and Heroes combine to create the ultimate clusterfuck TV show.

Big Love s03e03

Snacka om episkt soundtrack till senaste avsnittet, hörde jag lite arvo pärt/there will be blood nånstans där i mitten? I think so! Slutet kändes ju ganska episkt också, eller i alla fall episkt om man gillar highlander. ba helo forever young!

Battlestar Galactica s04e13

Alltså förutspådde jag rätt eller förutspådde jag rätt?! Inbördeskriget är här och Battlestar Galactica (som serie) är räddat! är in love med senaste avsnittet - älskade build upen, älskade slutet. Också så jävla bra att de fixade tillbaka Baltar till kärntruppen, hans nya sektiga liv började kännas ganska boring to say the least.

längtar som fan till nästa avsnitt.

How I Met Your Mother

Jag ska börja kolla på det här. Jag älskar ju två av fem och resterande tre vet jag inte ens vilka det är så jag kan säkert lära mig älska dem med. Egentligen är jag inte så mycket för sitcoms, men HIMYM har fått bra betyg från alla håll och jag är fett bored den här helgen och Greys tar ett dumt veckouppehåll. Börjar från början och hoppas på bra.

Dead Like Me, Life After Death

Ok har kollat. Rube är ju borta, och Daisy kommer i en ny och mycket försämrad förpackning. Borta är hatkärleken mellan Daisy och Mason men kvar är resten av våra kära vänner, George (såklart), Roxy, Dolores, Joy, Reggie och låt oss inte glömma Crystal.
Life After Death tar vid några år efter att vi senast mötte The Reapers och ingenting är sig riktigt likt. Rube är spårlöst försvunnen och hans ersättare tror inte på gamla traditioner som post-its eller vikten av ett moral och etik. Samtidigt stöter George på problem när hennes reap visar sig vara Reggies pojkvän. Drama ensues och oväntade samt komiska situationer uppstår.

Man har ju väntat ganska länge på Life After Death så det känns svårt att bedöma den med stenhård rättvisa och objektiva ögon. Jag skulle ändå vilja påstå att Life After Death är helt värd att se såtillvida att man sett serien. I ungefär en tredjedel av filmen känns det som om man aldrig lämnat Dead Like Me. Allting flyter på bra, tempot är perfekt och dialogen är witty. Problemen som filmen har är dock uppenbara - Den nya versionen av Daisy som inte håller måttet för fem öre är en av de mest irriterande. Varför kunde de inte bara skriva ut Daisy också? Det hade varit bättre att introducera en helt ny reaper istället för den bleka kopian som stapplar omkring och pajjar ala scener hon är med i.
Sen har jag ju ganska mycket problem med att introt är så fruktansvärt långt och recapigt, vad tänker producenterna? Att Life After Death ska locka till sig en helt ny publik? Herre det är ju DTDVD, jag har svårt att se att några andra än die hard fans kommer kolla på det här.

Också, serietidnings animationerna som återkommer genom hela filmen? Jag blev ganska förvirrad i början och trodde att Life After Death var Heroes med kass(are) budget. bah, eeeeh, why?

ok, men sammanfattningsvis vill jag ändå påpeka att det är värt att se Life After Death, den kanske inte är allt man byggt upp den till att vara, men den drar inte ner Dead Like me's minne i skiten och det är ett bra betyg och man jämför med andra filmer som gjorts av teveserier. Det är inte lika bra som Serenity, men det är bra nog.

Dead Like Me, Life After Death

ALLTSÅ ÄNTLIGO har den flera jävla års efterlängtade dead like me direct to tv-filmen dykt upp!!

återkommer när jag sett filmen! återkommer med GLÄDJE hoppas jag!

Battlestar Galactica s04e12

Väntan har varit lång och peppen total. Kanske för mycket pepp när man tänker efter. För ärligt talat tyckte jag inte att första avsnittet på sista halvan av sista säsongen helt höll måttet. Battlestar har alltid balanserat väldigt fint mellan såpa och sci-fi action, det är lite som mcdonalds, ba finns något för alla osv. Men nu tyckte jag nog att de mer såpiga storylinesen har lagt sig som ett stort slafsigt täcke och dränkt allt som heter action, kanon och den slutgiltiga frågan. Jag hoppas att det bara är ett tillfälligt seghetsdrag för att köra full on inbördeskrig, cyberterrorism, svek & konspiration i nästa avsnitt. Lugnet före stormen osv. Tills dess tänker jag fundera på om det är värt att köpa individuella dvdboxar nu eller vänta på att de ska komma ett riktigt flådigt boxset i form av en arkivmapp med avhuggna hörn.

Something Awful on dollar stores

Skribblez posted:

I once bought some ambiguous food item, simply called "Keck".
It was about the size of an average brick, and seemed like some kind of immitation-cake. There was a choice between strawberry and "cocoa explosion".
Probably the worst thing I've ever consumed... Had diarrhea the same day.

KECK
Intransitive verb
1. To heave or to retch, as in an effort to vomit.
Noun
1. An effort to vomit; queasiness.

Im thar fo u izi!

Är det en motherfucking glimmer of hope som senaste Greys Anatomy bjuder på? I THINK SO! Ba hjärtat sjöng av glädje när izzie insåg att hon hade en skruv lös/braintumor hela tiden och inte alls lyckats återuppväcka de döda med the power of TRU LOVE. Good for you, girl!
Nu ser jag fram emot att såväl Sadie som Izzie skrivs ut ur serien för gott och att Greys återgår till att göra det som de gör bäst - gory operationer och patienter vars levnadsöden ack så bekvämt står i relation till våra kära huvudkaraktärers liv och leverne.

Men jag vill fortfarande poängtera att Greys uppenbarligen hatar hbt-personer och att det var monumentalt fegt att inte låta Meredith ha medkänsla för Death Row-killen utan att blanda in den lilla döende pojken. Way to ha chansen att faktiskt göra ett statement om det otroligt inhumana dödsstraffet och bara *nej, vågar not, går halva vägen*

Fringe s01e11

Årets mest efterlängtade julklapp i efterskott var nog nya avsnittet av Fringe. Hur länge väntade jag egentligen? Kanske ungefär over 9000 dagar. Iaf, nu är det här, och nu har jag nyss sett.
Låt mig först och främst påminna alla om det där avsnittet av X-Files när Mulder och Scully typ fastnar i en svamp och trippar loss som fan genom hela avsnittet. Det avsnittet har förstört så mycket teve för mig att jag helst bara vill gråta och döda Chris Carter (gillar dock alla andra avsnitt av X-Files. såså). Numera kan jag inte se ett enda avsnitt av teveserie som inleds med att karaktär X blir drogad utan att tänka, 'jahapp, då kan man ju bortse från resterande 45 minuter eftersom allting bara är en drööööööööööm'. Förstå min frustration, och förstå också varför det tog så lång tid innan jag lärde mig älska Bret Easton Ellis. Iaf, som man kan förstå så började senaste avsnittet av Fringe med att Olivia blev kidnappad och får en injektion i ryggmärgen, för att sedan fly och blablabla. and so it goes liksom. Eftersom avsnittet slutade med typ en cliffhanger så antar jag att the dream goes on and on because it's the dream that never ends, some people started dreaming it, not knowing what it was. osvosv. så man lär väl få se nästa vecka om min oro är befogad.

men det känns ändå väldigt bra att Fringe är tillbaka, Har saknat Joshua och alla tokerier.

wristcutter state a garden story

jag har sett två sjukt töntiga filmer i kategorin feel good-indierulle. jag skulle egentligen bara skriva om wristcutters a love story, men det går inte riktigt att förklara hur dålig den filmen är utan att blanda in garden state, en annan riktigt kass jävla film. helst skulle jag också vilja dra in amélie i hela röran men jag tänker att det duger såhär, less is more osv.

bah premiss dådå:

Heterosexuella människor med lyxproblem möts i all sin medelklassiga olycka och finner magin i tillvaron!

Kassa skådisar, överdoser av gullighet och lagom mycket quirky situationer för att ladda tusen indietjejers luggkammar-batterier. det existerar såklart inte någon högre form av eftertanke eller djup i filmerna även om man lätt kan luras att tro att det finns intentioner i genrebeteckningen. när man väl tänker efter (något som uppenbarligen ingen gör) så är både garden state och wristcutters ungefär på samma nivå som 27 dresses eller random rom-com med julia roberts.

ba släng, nuke from orbit och gräv ner. sluta hypa filmer som juno, garden state och amélie - Im looking at you, indiekids och oprah winfrey.

Something Awful on crying

Doctor Malaver posted:

Women can cry whenever they want.
Men can cry when someone dies or when they lose in a very important sports game.
I'm a guy and I don't remember ever crying from physical pain but I COULD cry almost daily if I let go because I'm easily moved by works of art. Seriously.

zero87t posted:

I was thinking about it today and I don't think Brett Favre has ever held a press conference and not cried. I guess it is ok to cry if you are a professional NFL player or someone else who has proved their manliness.

Something Awful on family

AtomicVocabulary posted:

So he cheats on my mother with his current wife, but that was years ago, like 20 and I was a child. And now today we find out he did it again, for at least the third time on his wife who has put up with really trying times twice before. He told her while they were on vacation in South America/Antarctica no less, I guess he felt guilty or something. They were together because they were rich, and it was to good a thing to break up, I don't know what is going to happen anymore. She might not put up with it this time around.

It doesn't matter, I'm grown and have a family of my own, but my dad can't stop slaying pussy to save his life and it messes with the yin and yan of the family.

Vicky Cristina Barcelona

Kan någon sluta tänka att det är en bra idé att låta Woody Allen komba sin semester med filminspelningar? Vicky Cristina Barcelona är en tråkig och otroligt seg komedi/drama/matine om folk och hur kassa de är på att bli glada. Släng in lite triangeldrama, bisexualitet och neurotiska fruntimmer så bor filmen i ett nötskal.

Självklart finns det plats för Scarlett Johansson i detta tråkighetens epos. Hörru Scarlett, jag minns när du faktiskt ansträngde dig för att agera i filmer. Detta var innan du blev utnämnd till 2000talets Marilyn Monroe och lutade dig tillbaka såpass mycket att horisontalläget blev ett faktum i varenda jävla film du var med i.

Och likaledes självklart finns det plats för en otroligt irriterande narrativ röst som proklamerar det uppenbara i tid och otid. Det är liksom inte bara en voice over då och då utan det är en konstant ström av voice over:ande som beskriver varenda liten minimal detalj och alla triviala händelseförlopp från början till slut. Jag svär om man skulle transkribera filmen skulle voice overn stå för lätt 60% av talandet. Det är så illa att jag stundtals var övertygad att jag kollade på introt till säsongsavslutningen av Pushing Daisies. HERRE.

Också Woody, för varenda kass film du slänger ur dig blir Annie Hall lite, lite sämre. Still pretty badass, men ge det några år.

Det enda bra jag kan säg om Vicky Cristina Barcelona är att det finns en kille som pratar om snorkling och han var ganska skoj.

Something Awful on Runnning Away

Handen posted:

One time I ran about a block away to a construction site where I located and filled my pants with fine sand before rolling around in it and getting it in my hair and everything. Then I ran back and told my sister of my discovery and we both rolled around in the fine sand until our mom found out we were rolling around in dirt at a construction site half a block away and becoming filthy. I remember the bath water was brown and we still weren't clean. But I've still never felt sand that fine...

the curious case of benjamin button

alltså *episk skröna* i stil med forrest gump. man ba, måste varenda liten jävla biroll varit en very important historic person? kan inte nån bara ha varit typ en liten tard? dessutom, döende person ligger och dör och vill berätta sin fantastiska livshistoria för oinsatt släkting, lite overplayad plotdriver kanske?